Anna-Clara Tidholm: Apan fin

Apan klär sig fin och går ut på äventyr, träffar en hund, klättrar i träd och mycket mer.

En dag går Albin ner till stranden för att leka. Han har med sig sin spade för att gräva efter skatter. Stranden ser precis ut som en sjörövarstrand. När Albin sedan sätter igång att gräva stöter spaden mot något hårt. En sjörövarguldtunna! Samtidigt hör Albin hur någon ropar "Kapten Albin!"

I nya boken Apan Papan och banantjuven ger sig Apan Papan ut på tjuvjakt. Någon har ätit upp alla bananerna i bananpalmen och med kurrande mage bestämmer han sig för att försöka hitta tjuven.

Hovarna smattrar mot marken och fartvinden får mina ögon att tåras. Visst är jag rädd, men samtidigt känns det härligt. Så här fort har jag inte ens cyklat någon gång och nu galopperar jag på en riktig häst!

Mamma har tröttnat på Manolito, Flisans osynliga häst. Hon hoppas att riktiga hästar, sådana som syns, ska få Flisan att glömma honom. Därför får Flisan börja i ridskola.

Anna önskar sig mest av allt en hund. När hon fyllde år fick hon ingen , men snart är det jul. Och på Annas önskelista står en enda sak: HUND !!! Nu måste väl ändå mamma och pappa begripa vad det är hon vill ha ?

Den gamla kvarnen har stått tom och övergiven så länge man kan minnas. Inte konstigt att Nadja och Charlie anar oråd när det plötsligt börjar lysa i den tidigt en morgon. Kan det ha något med legenden om den olycklige sjömannen att göra? Han som simmade i land efter ett skeppsbrott för mer än hundrafemtio år sen... Och den gamle fyllgubben Edward, som seglat jorden runt, på vilket sätt är han inblandad?