"Jag har skrivit dagbok ända
sedan tonåren och jag tror att det har fört skrivandet in på olika banor. Bredast är
ju den banan till papperskorgen. Men sedan kom den dagen då jag bestämde mig för att se
om mina alster var läsvärda. Det var de nu tydligen, en del i alla fall och på den
vägen är det.
Som författare har man ett ensamt
och in åtvänt arbete som gör att man lätt isolerar sig från omvärlden, åtminstone
om man håller på med ett längre manuskript. Tankarna snurrar hela tiden kring
projektet, vilket gör att man blir tankspridd och oberäknelig. Vid sådana tillfällen
brukar min man säga, att jag är en fara för omgivningen.
När manuskriptet är klart och
ivägsänt, då lever man i ett vakuum en tid. Det är då som man måste ut och resa,
träffa människor, läsa böcker försöka bli mer social. Tills man igen får en i sitt
tycke god ide, då sitter man fast vid datorn igen.
Mellersta Österbotten
är för mig hemlandet. Där har jag mina läsare och mina smultronställen. I Kronoby
finns mina rötter som tränger djupare ner i fädernejorden år från år. Där hämtar
jag inspiration från barndomens lekplatser. Där susar ännu samma björkar och aspar
hemlighetsfullt över igenvuxna stigar."
Och åkerns ädla säd,
1993. Sahlgrens förlag.
Fästmannen, 1997. Sahlgrens förlag
I sorgens och saknadens tid, 2001. Sahlgrens förlag.
Du klarar det Pelle!, 2003
Dikter, noveller och kåserier för dags- och veckotidningar
Har deltagit i svenska Österbottens litteraturföreningens antologi
"Strandspår" 1989 och antologin "Ordskott" 1993
1993 pris i Marthabladets skrivtävling för "Ett barn av efterkrigstiden"
1993 pris i Folkkulturarkivets skrivtävling om arbetslösheten för "Ett liv på
sparlåga"
Mossan på min barndomsstig
är mjuk och sval
under mina bara fötter.
Ändå föredrar ja minnet av den tid
då kornas klövar nötte stigen och
jag slog mina tår blodiga
mot de knotiga trädrötterna.
(Citat ur diktsamlingen Och
åkerns ädla säd, 1993)
Författaren
berättar: